OBS! Ni behöver varken läsa eller kommentera för nu vimsar jag bara!
Har fått reda på att en 10månaders riesentik ska omplaceras, sägs inte vara någon problemhund utan att ägarna inte hinner/orkar med. Låter intressant vet vilken kennel det är och den har jag ju varit intresserad av att ha ifrån. Dock är jag lite skeptisk till pappan till kullen, då jag hört att han är från en ojämn kull med vissa mentalabrister... Och jag vill absolut inte ha ett/en pucko till!
Det känns så svårt detta med ny hund. Jag vill verkligen, samtidigt känns det fel mot Jackie då hon är lyckligare än någonsin nu. Men ska jag verkligen låsa upp mina framtidsdrömmar på grund av henne? Nu känner jag mig verkligen som en elak matte men ska jag kanske gå och dra på henne i något år till och bara sitta och hoppas hon dör så jag kan köpa en riesen? - Missförstå mig rätt, jag är inte alltid så grym som det låter!
Eller har hon bara varit låg för att hon känt på sig att Pondus varit knäpp? Sen är ju frågan blir hon annorlunda med en vild 8 veckors valp gentemot om det kommer in en galen 10 månader gammal flicka...
Usch vad jag käner mig omständig jämt och ska vrida och vända på allt... Men jag är så rädd att det ska gå som det gick med Pondus. Fast sådan otur kan jag väl inte ha två gånger... eller???
Hej!
SvaraRaderaJackie kanske är lyckligare nu för att du mår bättre av att inte gå och oroa dig över att ha en hund som du aldrig vet riktigt vart du har. De är ju känsliga för våra sinnestämningar, de små liven. Tycker inte att du ska låta det hindra dig.
Maila gärna vad det är för tik, låter spännande tycker jag! Du kanske kan kontakta de som har hennes syskon, och kolla hur de verkar? Är hon såpass gammal borde man ju ha märkt eventuella sociala problem etc vid det här laget. Sen är nog valparnas mamma viktigare än pappan, tror att mycket av hur stabila de är mentalt har att göra med hur tiken uppför sig under valptiden.
Lycka till! Kram Jenny