Trollet

Vi tog som ni många vet Trollet på foder för att få sällskap till Röja. Jag var skeptisk till om hon skulle passa in i våran familj då både Röja och jag är ganska brötiga av oss och hon var så rädd och osäker. På vinst och förlust bestämde vi oss för att prova. När vi hämtade henne sa vi till ägarna att vi vill inte att ni tar valpar på första löpet då vi vill lära känna henne ordentligt. Detta trodde både Ulrik och jag var okej men nu i efterhand så mindes tydligen vi båda fel då de hade sagt att om hon börjar löpa innan årsskiftet var det okej men om hon började efter årsskiftet skulle de ta en valpkull.

"Duktigt som jag alltid envisas med att vara så, så fort Trollet började löpa meddelade jag detta till ägarna och fick till svar  
 "Hej Jessika! Hoppas du inte känner att det blir för snabbt med att para henne detta löpet. Hon kommer, om allt nu funkar, att valpa i början av april. Den tiden är idealiskt att få en valpkull på. Både hon och XX har blivit ögonlysta så det är grönt ljus på den fronten också. Jag ringer dig på lördag som jag skrev tidigare."  

Mitt svar blev en novell 

Hej
Personligen tycker jag att det är för tidigt att para henne då hon i dagsläget bott hos oss i 2,5 månad. Visst tillkommer graviditetsveckorna men de är ju så mycket som händer då i kroppen och hjärnan på henne så de kan jag inte räkna med i detta. Sen kommer hon vistas hos er i minst 10 veckor dvs. 2,5 månad och det är lika länge som vi har haft henne hos oss. 
För min del kvittar det men jag tänker ur hennes synvinkel. Vi är ändå hennes tredje hem på kort tid dessutom har vi bytt bostad en gång i det också. Hon har bott här såpass kort tid och sedan ska hon vistas hos er under lika lång tid som hon varit här. 
 Med tanke på hur hon regerade när jag var borta två dagar från henne, efter två dagar bemöts jag av ignorans och favorisering av Ulrik. Detta gör att jag är orolig för hennes reaktion mot oss båda efter att vi lämnat bort henne efter så kort tid hos oss. 
Detta är inget jag säger för att hindra era valpplaner utan att jag tänker på vad JAG tror är hennes bästa. Visst att april-valpar är lättare och roligare än vintervalpar men det kommer också en ny vår. 
 Detta är inte heller något försök att lura er på er hund. Dessutom är hon fortfarande osäker på nya människor och hur ska det fungera när hon har valparna och det kommer folk för att titta på dem, å ännu värre om det är en barnfamilj? Får vi mer tid kanske vi kan minska denna osäkerhet. Ulrik hade även planer på att gå en kurs med henne i vår för att lära sig mer samt för att förbättra hennes självförtroende.I slutändan gör ni som ni själva vill men detta är i alla fall hur jag tycker och tänker om det. 

 Svaret blev "Vi förstår precis hur du tänker och vi kommer att prata med dig när vi kommer hem" 

 På lördagen kom samtalet. Hon skulle paras då man inte får sålt vintervalpar och nästa vår var hon för gammal för att få sin fösta kull. Tydligen är 4 år för gammalt... 

Jag bröt ihop efter samtalet och bara grät...Därav min status på fejjan.
"Far åt helvete! 
Vart tog tänker om hundens bästa vägen?! 
Håva bara in pengar, gör det och skit i hunden för fan!
 Om det är så jävla bra stam så skiter väl köparna för fan i om det är vår eller vinter valpar?! FAN, FAN FAN!"

Tankarna for igenom huvudet och jag har gjort allt för att kolla kryp hål. Inte ens att det finns patella hos morfar eller att pappan och farfadern har glaskroppsframfall gör att hon är olämplig i avel. Inte heller att hon inte gillar människor.

Detta har gjort mig mycket negativ till att vara fodervärd då man inte har någonting att säga till om. Jag har känt mig helt maktlös! Nu har det blitt ännu värre och jag anklagas för att missköta hunden då hon inte äter hos mig och att hon är väldigt mager.

Men jag undrar om det verkligen är jag som gjort det största felet som inte får upp henne i vikt. För TROTS att hon är/var mager valde de att para henne och veterinären som jag var till blev mycket upprörd över att man kunde para en så mager tik.

Skitsak samma, valparna är nu 3 veckor och igår fälldes bomben.Eftersom att hon inte äter här så mår hon dåligt och de vill att jag säger upp fodervärdsavtalet!
Att hon gjort framsteg och blivit social nämner de inte utan bara att jag är misslyckad som inte sitter och matar henne. För hos dem äter hon utan problem!

Ätandet har jag fått uppkört i ansiktet flertalet gånger men inte valt att ta upp som diskussion med dem. Köpte RC dental för tändernas skull men fick då tillsagt att det gör att ögonen rinner. När jag sedan bytte till Eukanuba, som var så bra för att det körde de på sina hundar, och det inte heller fick ögonen att sluta rinna. Säger de bara att "Nä det funkar inte heller riktigt bra på våra" 

Öööö, förra gången var det såå bra? 

Jag har även fått hör att att jag pjoskar med maten, här äter hon jättemycket. Det är bara hon som dominerar dig. Här äter hon....

Å så när hon är dräktig ska hon äta valpfoder, de lämnar vi till dig för vi är så snälla!

Å det ska mycket till om hon går tom för de har parat sig minst 10 gånger.... de har även gått själva ihop på natten så de har gjort det när de vill... Går hon tom är det ju nåt fel på henne...


Men men, accepterade det bara utan att ifrågasätta. Å tur var väl det för enligt samtalet igår så är jag negativ och obekväm att ha med att göra då jag ifrågasätter hela deras kennelverksamhet. Men är det så konstigt när man hävdar att båda hundarna i aveln har "mycket fina stamtavlor med bl.a. World Champions." Men anser att utställning är inte så viktigt då det är den enskilda domarens smak som avgör om hunden är rastypisk eller inte?

Vad spelar det då för roll om hundarna är Champions om det är trams med utställning? Å bara för att det finns champions i släkten betyder det inte att valparna blir rastypiska. 

Så tänker jag men jag har ju som känt väldigt ofta fel i hundsammanhang!