24 oktober 2011

Jakten på ”skogens guld...”


Diskuterade kantarellsök med en vän och hon berättade hur roligt och lärorikt det var för både hund och förare. Jag förklarade att mitt problem med svamp är att jag inte vet hur en kantarell och att jag p.g.a. det inte kan lära skägget kantarellsök. För den en enda svamparna jag vet hur den ser ut är flugsvamp och den ska man ju gärna undvika. Eller jo en svamp till kan jag och det är champinjon och de växer ju i konservburkar i affärerna... Dessutom finns de nog inte i vårt land då jag aldrig sett nått Champinjonburksträd eller buske.

Min vän förklarade att det fanns övningskantareller i mataffären och att jag skulle skynda mig dit och köp för det finns bara en kort tid till! ”Fråga i affären om du inte vet hur de ser ut, de brukar finnas jämte champisarna i frukt- och grönsaksdisken.” Övningskantareller tänkte jag för mig själv, trattkantareller och vanliga kantareller hade jag hört talas om men inte övningskantareller. Detta kändes något pinsamt så jag bytte snabbt samtalsämne.

Jag funderade ett tag innan jag bestämde mig för att trotsa mina okunskaper inom svamp och gick till affären för att hitta mina övningskantareller. Eftersom att jag inte visste vad jag letade efter så letade jag istället upp en vän som jobbade där och som till min stora fördel även är hundägare.
-          - ”Du vet jag tänkte börja med kantarellsök så jag behöver övningskantareller, var har ni det?”
-          - ”Ööö...? Övningskantareller? Går det inte bra med vanliga kantareller? Undrade min vän och såg något förvirrad ut.

Entusiastiskt pratade jag på om min blivande kantarellsökshund men kom fram till att det övningskantareller som jag skulle ha. För att detta hjälpmedel skulle man ha om man inte själv visste hur en kantarell såg ut och om man absolut ville lära hunden just kantarellsök. Jag fick en menande blick från min vän, som med en konstig min till slut fick fram ”Tanken var nog att du skulle öva på vanliga kantareller som vi har här men håll dig du ifrån kantarellsök och svampar, det är säkrast så...”  Sen vände hon och gick och jag hörde ett hysteriskt skratt från personalrummet. Jag följde hennes råd och la ner kantarellsökandet samma dag.

Nu mera handlar jag mest på de andra affärerna eller ha luva på mig eftersom att jag hos personalen är (ö)känd som hon med övningskantarellerna... 

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar