Där vi bor till hör Vara-slätten, det vill säga att det är mestadels åkrar. Visst finns det några dungar med träd men dessa är lätträknade. Men på något sett så har ett rådjur valt att bosätta sig här.
Det vore helt okej med ett rådjur som granne om han inte hade kommit på, att Pondus är väldigt lättretad.
För varje gång som vi träffar på rådjuret så är det precis som att det står och väntar på oss. Gömd bakom ett grässtrå eller en trädkvist, helt utan förvarning hoppar han fram. Två meter framför näsan på Pondus och ropar;
-Ta mig om du kan!!! och rusar iväg med världens fart... De gånger han är kopplad går det bra. Annars är det bara att ta fram brassestolen och paraplydrinken och vänta på honom. Som tur är så är han inte så uthållig och ger sig efter någon minut.
Annars så laddar vi inför Certprovet i bevakning, som ska vara i helgen.
Vet inte riktigt om vi är redo för det, men jag ser det som en bra träning att vara med iallafall. Tyvärr så ligger mycket problem vid att jag inte vet hur jag ska lära honom att inte bli uttråkad eller få bättre uthållighet på längre partullstigar eller i spåret.
För det måste ju vara det som skapar alla kängruhopp, skall och att han plocka ner snitslar?
Tidigare idag så var min dåvarande kompis Ea och jag ute och paddlade kanot.
Pondus och Jackie fick snällt vara hemma, då jag räknade med att Pondus kärlek till vatten skulle lyckas välta kanoten och Jackie inte har någon flytväst.
Kanotpaddling sägs vara väldigt rogivande och roligt. Visste är det! Om det inte blåser halvstorm och är tre meters vågor!
Ea lovade att det skulle vara mindre vågor på andra sidan udden, men där blev vågorna bara högre.
- Tänk det som flumeride, sa Ea
Ja vi kom i land iallafall och det var länge sedan jag var så nervös...
Så det tar ett tag tills jag förlåtit Ea, för den flumerid turen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar