MH & Chip-problem

Under förmiddagen så har jag figgat på MH.t. Var inte meningen att det skulle vara två dagar för mig men så blev en sjuk och ingen annan kunde. Så då får man ställa upp, som tur var så slapp jag eftermiddagen. Då S kunde ta de tre sista hundarna. Tänkte att jag skulle kunna vara hemma något under helgen och slappa. Men det var innan jag blev påmind om att syrran skulle fira sin födelsedag... *Suck*

Tillbaka till MH.t, idag var det 5st aussie även tre schäfrar. Alla aussie var ur samma kull. Så himla fina hundar, kul att se olikheterna det var både lång och stubbsvans. Blåa och bruna ögon, även någon som hade ett av varje. Även mentaliteten skiljde sig stort.

Men vi hade samma problem med alla aussie, chipläsaren ville inte fungera!
Tanken var att jag skulle läsa av hundarna och så försökte jag. Men ingen av oss hittade något chip, på den första hunden. Provade med de andra och efter mycket srtul hittade vi på en. Så de med 1.a hunden åkte iväg för att chippa om.
Försökte då med nr2 istället men även denna krångla för mig. Så beskrivaren försökte en lite stund och sedan hittade han det.
Även när det var dax för 3.dje hunden ville det sig inte bättre än att batteriet tog slut... Inte för att jag hittade något chip när batteriet var bytt ändå. Men än en gång så hittade beskrivaren chippet bara han tog i läsaren.

Vid detta laget avsade jag mig från att läsa hundar då min närvaro verkade tillföra någon form av teknisk eller elektriskstörning. Även så lyckades jag säkert oroa och stressa upp ägarna mer än vad som var nödvändigt.

Men när hund numer 1 var tillbaka tyckte vi att då borde jag ju kunna klara av det. Men icke... Tillslut så lyckades jag hitta ett chipnummer på 5.e och sista hunden, så helt hopplös var jag inte.

Så jag kanske ska följa beskrivarens råd och börja jobba på fängelse som telefonnäts störning...

Efter denna dag så är jag iallafall så glad att P både är chippad och tatuerad....