Läskigt telefonsamtal

Med risk för att bli totalt idiotförklarad så ska jag nu berätta om ett väldigt läskigt telefonsamtal. Tro på det eller ej. Jag tror på det men jag tror också på spöken, änglar och andligtväsen...

På bestämd tid ringde jag upp "hundprataren". Berättade vad jag hette, vad Pucko var för ras och att vi varit hos henne tidigare i våras. Berättade att han strular vi hundmöten och om hon kunde fråga vad hans problem var.

Det hon fick fram var.
Han är vuxnare nu, stor och stark.
Beskyddande, sen frågade hon om vi skaffat något nytt litet djur, hundvalp eller kattunge...!
och ja vi har ju två nya katter...!
Att dessa katter dragit igång hans beskyddandekänsla.
J**la katter de är alltid till besvär
Men han älskar sin matte
skönt att höra, ibland tvekar jag

Sen kom det läskiga...
Matte är stressad, har värk i kroppen och känner att hon inte hinner eller orkar med.
Hur kan hon veta det när hon sitter längst upp i Norrland???

Jag känner hur det börjar krypa i kroppen och att det blir vart i svanken.
- Känner du värmen i ryggen? frågar hon. De är min kraft som rensar ut stressen. Detta fortsätter till mage, axlar, lungor och helt plötsligt ser ja en menatlbild av broccoli. (hmm, skumt)
Och ungefär samtidigt så frågar hon; varför ser jag grönsaker? behöver du de eller saknas det?

Innan vi lägger på så säger hon alla som känslor som kommer sen släpp fram dem.
När jag lagt på telefonen känner jag mig piggare och gladare än någonsin men samtidigt så kan jag inte sluta gråta. Men jag har ingen värk eller känner mig trött i kroppen. Igår orkade jag vara vaken till klockan 9 (sent för att vara mig) och idag vaknade jag och var pigg när klockan ringde kl 4.00.
Visst jag gick inte upp men det var ändå en så skön känsla att vara pigg och kunna unna sig att ligga kvar en halvtimme och inte snooza bort den.

Så min stress och oro har smittat av sig på P. Så nu är det mentalträning för mig som gäller. Så jag ska lära mig andas och ska träna upp min självbild och sen ska jag återkomma till henne nästa vecka.